Honung är en problematisk råvara

Många frågar sig varför råvaror producerade av bin, som t.ex. honung och bivax, inte är veganskt. Bin har en viktig roll ekosystemet och rapporter visar på allvarlig brist på bin. Borde inte det rätta valet vara att använda mer honung så att beståendet av bin kan utökas?

Nej, det är inte riktigt så enkelt. Den honung som produceras för att användas i konventionella skönhetsprodukter kommer som regel från biodlingar som är vara långt ifrån lika hållbara som den svenska honungsindustrin. Den svenska honungsindustrin är småskalig och bättre ur ett hållbart perspektiv, men det är fortfarande en verksamhet som på sikt gör att ekosystemet hamnar i obalans och utnyttjar levande varelser.

Ett stort problem med biodlingar är att de utplacerade bina konkurrerar ut de lokala bina. På så sätt finns det platser där det är brist på bin, medan det på andra platser finns alldeles för många bin. Utplacerade biodlingar gör att de naturligt förekommande binas mat inte räcker till. Det här gäller givetvis inte på alla platser, men är ett vanligt förekommande problem.

Om du vill förbättra ekosystemet och säkra binas överlevnad bör du inte stödja biodlingar, utan istället bör du odla blommor och växter som bina kan få mat ifrån och sätta upp holkar som vilda bin kan bo i. Ja, det låter lite hippie men du gör bina en stor tjänst och är en sann djurvän även för insikter (hur mycket vi än hatar dem när de envist surrar runt oss på sommaren).

Det här är en kort sammanfattning av problemet som egentligen är mycket mer djupgående än vad som ryms i ett blogginlägg. Bin gör stor nytta för naturen, det ska inte förnekas, men är också en problematisk ingrediens ur miljösynpunkt. Honung är i slutänden fortfarande en animalisk biprodukt och är således inte veganskt.

Fler skäl till att inte konsumera honung

Honungen ersätts med sockersubsubstitut. Bina sliter hårt för att producera sin näringsrika honung som de sedan lever av under de kalla månaderna. Då kommer vi människor och ersätter honungen med näringsfattigt socker.

Vingarna på bidrottningen klipps av. Det är en levande varelse som förtjänar att kunna röra sig naturligt och fritt.

Importerade bin sprider sjukdomar som skadar svenska bin. Av denna anledning förekommer att gifter, t.ex. antibiotika, används i biodlingar.

Råvaror som produceras av bin

Håll utkik efter detta i ingredienslistan!

Honung
Sockerlösning som honungsbin producerar av pollen och nektar. Benämns bland annat som honey, honey extract och mel.

Bivax
Bivax är honungsbinas byggmaterial som honung och pollen lagras i. Benämns bland annat som beeswax och cera alba.

Bipollen
Bipollen är just pollen från blommor och andra växter. Pollen förser bina med protein och mineraler. Benämns även bee pollen.

Drottninggelé
Vätska som bina matar de larver som ska bli bidrottningar med. I den industriella produktionen föds mängder av bidrottningslarver upp enbart för att kunna skörda bidrottninggelé. Benämns bland annat som royal jelly.

Propolis
Propolis, även kallat kittvax eller bikitt, hämtas av bin från trädknoppar och kåda och används av bina för att laga boet.

11 tankar om “Honung är en problematisk råvara

    • Veganguiden says:

      Diskussioner med honungsproducenter främst. Sedan har jag läst på utifrån det, bland annat ger organisationer med fokus på hållbar biodling mycket information, till exempel: http://www.naturalbeekeepingtrust.org/

      Fann mycket matnyttigt i denna artikel: http://www.nature.com/articles/srep05726

      Boken Honeybee Democracy tar också upp fakta om honungsbin i sin helhet, både ur positiva och negativa ordalag.

      Som du säkert märker i inlägget är jag absolut inte mot honung på något sätt, det är den globala storskaliga biodlingen som är problematisk, utan anser att lokal och hållbar biodling kan göra mycket gott för naturen och oss människor.

  1. Eirik says:

    Hej!
    Nyfrälst vegan som undrar över speciellt bipollen. Jag köper det du skriver om det dåliga med storskaliga biodlingar och att honung är en animalisk biprodukt. Men bipollen har bara transporterats med biet, inte på något sätt bearbetats skulle jag tro? Varför kan det inte räknas som veganskt då? Djurvänligheten går att diskutera men rent tekniskt liksom.. Det är väl samma pollen som senare utvecklas till tex frukt, och det är ju ok. Vill gärna att det ska vara veganskt som du märker ^^

    • Veganguiden says:

      Bipollen är huvudsakligen till för att ge näring och protein till unga bin men tas från bikupan av oss människor. Även om det inte är producerat av djuret självt så är det fortfarande insamlat (en indirekt form av producering) för att fylla en viktig funktion i bisamhället. Sedan bestämmer man själv hur man förhåller sig till det, men bipollen är dessvärre inte veganskt även om jag förstår din tankegång. Hoppas det gav en djupare insikt! 🙂

  2. Tina Berg says:

    Tack för hjälpen. Har också ätit bipollen. Men insikten om att det rent faktiskt direkt skadar ekosystemet i den bemärkelse att försvaga våra bin, känns det direkt egoistiskt. Som ni framhäver har dom samlat in det här och sedan rycks det bort och ersätts med icke likvärdigt ätbart för deras överlevnad. Jag tror att det är långt mer vikitigt än vad man direkt fattar, att stärka våra bin. Tänk att dom har så stor inverkan i ekosystemet och dom små har otrolig makt genom att få leva och medverka. Så inget mer bipollen för mig! Tack.

  3. Vickie says:

    Obs man drar inte bort vingarna på drottningen.. då skulle samhället tycka att hon vara skadad och byta ut henne. Det finns de som klipper yttersta spetsen på vingen så att hon kommer i obalans vid flygning..om de skulle svärma. Dock är det så att de flesta inte gör det. Sen till pollen. Samhällen lägger upp mer pollenförråd de gör av med som många gånger finns över. Ofta får man ta bort 2 ramar av detta pga av att gör man inte detta blir lagret av mat för lågt så att de kanske äventyrar överlevnad. Vi har även blommor i vår natur som gör det svårt för biet att utnyttja just den inlagdrade honungen. Det är raps som kristalliserar sig och blir hårt som socker…och sen ljunghonungen som de får svårt att smälta under deras vinterviloperiod.

    • Veganguiden says:

      Hej! Stort tack för att du delar med dig av informationen. Vill bara förtydliga att det vi beskriver ovan är främst den produktion som används i skönhetsprodukter och även i många importerade matprodukter, dvs honungsproduktion (och andra restprodukter från bihållning) som sker utanför europeiska regler som i det stora hela inte utnyttjar och skadar insekterna i lika stor utsträckning.

  4. Thomas says:

    Här finns bra information om svensk honung
    https://www.alltomhonung.se/vegansk-honung/
    Om man sedan fortfarande tycker att äta svensk honung är oetiskt så låter man bli. Personligen tycker jag att man kan äta svensk honung utan dåligt samvete även om man kallar sig vegan :). (Och jag är medveten om att Veganguiden inte skrev allt för negativt om svensk biodling )

  5. Ulrika says:

    Jag tycker det här var väldigt intressant att läsa. Det jag noterar är att det blandas i argumenten här – från kostmässigt innehåll till generellt etiska ställningstaganden. Honung är inget animaliskt födoämne per se, sen kan det absolut finnas anledning att fundera över om/vilken honung man ska köpa och äta, om man gillar honung. Det är dock en annan fråga än ursprungsfrågan.
    Ska man ta in hela miljöaspekten utifrån samma perspektiv undrar jag om man som vegan t ex kan åka kollektivt?
    Ungefär så här – svenska bussar och tåg är visserligen ofta drivna av miljövänligt bränsle, men utomlands rullar fortfarande många gamla miljöstörande fordon. Tågen världen över kör dessutom årligen över tusentals djur. Produktionen av bussar och tåg gör dessutom att många djurarter… Alltså bör man undvika bussar och tåg. Ni ser hur det spårar ur, eller hur.
    Nej, jag tycker att man får skilja på hur svaret ges utifrån om maten man väljer att äta kommer från djur eller inte, därtill kan var och en välja till fler aspekter man vill avstå från, men att lägga allt under en och samma rubricering blir märkligt och felvisande i min mening.

  6. Andreas Almquist says:

    Som med alla våra industridjur har det skett en oetisk urvalssituation som gjort våra tambin extremt högpresterande. De bin som slitit mest har man valt ut för vidare avel. Flera andra viktiga egenskaper har gått förlorade som beteenden som skyddar mot sjukdomar och parasiter. Därför medicineras våra tambin med besvärliga kemikalier för både bina och naturen. I naturen sker en annan selektionsprocess och den sortens överflöd som gör att vi kan skörda honung gör att bina sliter ut sig till döds i förtid. Andra viktiga bisysslor i bisamhället prioriteras bort. Under arbetet med bina kommer de oundvikligen stressas och många tusen dör av klämning mn. Att som många gör röka bina lugna, stressar dem enormt och har stresseffekter långt efter ingrepp. För att ha effektiv yngelproduktion dödas bidrottningarna regelbundet. Vissa menar att en kan se bisamhället som en hel organism, en superorganism bestående av flera individer. Kupan håller i yngelrummen ca 37 grader. Samma som i våra kroppar. När vi dödar drottningarna i förtid kan det liknas vid att döda en individ, varje samhälle har som ett kollektivt medvetande. Vem vill leva socker hela vintern om en samlat sommaren som vinterföda. Genom att ersätta honung med socker får dessutom bina en fattig vinterföda utan viktiga näringsämnen. Vissa påstår att socker är bättre men då hade nog bina efter miljoner år utvecklat att leva på enbart socker. Nu har det utvecklats en betydligt för bina viktigare honungsprodukt. I traditionell biskötsel dödas regelbundet drönaryngel eftersom en uppfattar drönarna som onyttiga sjukdomsspridare. Det är kanske vad en skev avel har gjort dem till. Drönarna har många viktiga uppgifter i bisamhället som att reglera temperatur mm. Genom avel har den genetiska mångfalden i biet minskat. Känsligheten för ändringar i miljön ökar då genetiska mångfalden minskar. När människan gör sig till herre över evolutionen kan många misstag ske på kort tid. Det är veganskt att låta evolutionen verka så ostörd som möjligt.

  7. Anders Andersson says:

    Hur ser Veganguiden på tryffel? Tryffel uppsöks med hjälp av för ändamålet särskilt tränade så kallade tryffelhundar och tryffelsvin. Är det problematiskt?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *